rädda.roxen.nu

Rädda Roxen är ett fisk- och vattenvårdsprogram som leds av Roxens Fiskevårdsområdesförening. Rädda Roxen bildades i anslutning till kommunens planer på att dra en VA-ledning ovanför Roxens botten med negativa effekter på miljön och yrkesfisket. Tillsammans med lokala organisationer förvaltar föreningen sjön Roxen med syftet att bli en av Sveriges mest attraktiva sjöar för fiske, fågelliv och rekreation!

 

Swisha ett bidrag märkt RR till: 123 077 7045

Aktuellt

Fisketillsynen och antalet fiskekontroller har utökats med hjälp av utbildade och väl utrustade tillsynsmän.

 Vi har samarbetat med lokala aktörer som bla ordnat två gäddfisketävlingar.

 Föreningen har engagerat sig i arbetet med Ungdomsfisket med inriktning på ungdomar från särskilt utsatta områden i samverkan med bla Linköpings kommun.

Utsättningen av gös har legat nere på grund av bristen på gös. Utsättningar beräknas under 2024.

För att vitalisera gösbeståndet rekommenderas att gösar med en vikt på sex kilo eller mer inte får släppas tillbaka i sjön.

Samarbetet med Krafttag Ål och Trap and Transport har utökats. Ca ett och ett halvt ton prima ål har fångats i Roxen och transporterats till Östersjön. Det bör dock noteras att ca sju ton ål från Roxen hackas sönder i kraftverkens turbiner nerströms på väg ut i Östersjön. Vi har påpekat för myndigheterna att ålyngel-ledarna och ål-kistorna inte fungerar på grund av uteblivet underhåll.

Tekniska Verken har beslutat att dra en VA-ledning från Roxenbaden till Berg i Roxen. Vi har tillsammans med andra grupper påtalat miljöriskerna och är oroliga för konsekvenserna.

Föreningen har påtalat för myndigheterna att det låga vattenståndet i Roxen på våren är till men för strandängarna med avseende på fisklek och fågelhäckningar.

Målet för Länsstyrelsens tillstånd för skyddsjakt på kinesisk mellanskarv och prickning av ägg har uppnåtts. Man kan skönja en positiv effekt på beståndet men det förekommer fortfarande tusentals mellanskarvar i Roxen.

Norsen och norsleken i strömmen lyser fortfarande med sin frånvaro till följd av skarvarnas grava predation. Att restaurera norssamhället kommer att ta tid och kräva resurser.

RFVOF har i flera år kämpat i motvind mot myndigheter och intresseorganisationer för att få möjligheter att motarbeta skarvarnas utbredning. Till slut har vi fått tillstånd för skyddsjakt liksom förstörelse av skarvarnas ägg. Vi har också fått tillstånd till skyddsjakt på enskilt initiativ och en första förvaltningsplan för kinesisk mellanskarv som vi har eftersträvat. Vi kan redan nu se vissa förbättringar av detta arbete, men det är mycket kvar att göra för att restaurera sjön till dess ursprungliga fiskbestånd. Vi har stadig vind i seglen, Riksdagens miljö- och jordbruksutskott har tillkännagivit att man vill införa kostnadseffektiva populationsbegränsande åtgärder som allmän skyddsjakt och allmän jakttid mm. Uppdraget ska slutredovisas år 2024.

Övre Motala Ströms Vattenråd har lagts ner på grund av bristande måluppfyllelse, ineffektivitet och grava personmotsättningar. Den stora stötostenen för RFVOF har varit hanteringen av den kinesiska mellanskarven i Roxen och Motala Ström. Vi har, liksom kommunerna, ställt oss kritiska till Länsstyrelsens nybildning av vattenrådet där Länsstyrelsen kommer att vara huvudman. Vi ställer oss också tveksamma till hur nybildningen har hanterats liksom valet av styrgrupp mm. RFVOF har därför etablerat ett fritt och oberoende nätverk av mark- och vattenägare, företag och engagerade föreningar i syfte att förvalta Roxen och Övre Motala Ström på ett konstruktivt sätt för berörda parter. 

Lantmäterimyndigheten i Linköpings kommun har skickat vidare vår överklagan till Mark- och miljödomstolen av deras beslut att godkänna rätten att att dra VA-ledningen i Roxen. Den grunda sjön Roxen med omgivande naturreservat är redan illa sargad av invasiva arter som kinesisk mellanskarv, smal vattenpest och vandringsmusslan. Underliggande faktorer är bla det lägsta vattenståndet och övergödningen, varav kommunens utsläpp av fosfor och kväve på mer än 130 ton per år. Till detta kan läggas utsläppen av alla farliga kemikalier. Roxen ska inte belastas ytterligare, tvärtom, sjön behöver restaureras liksom det av skarven åderlåtna fisksamhället.

En protest till Mark- och övermiljödomstolen har skickats in angående Linköping Kommuns överklagan av Mark- och miljödomstolens underkännande av detaljplanen för Roxenbaden. Domstolen avslog kommunens detaljplan för Roxenbaden.

I slutet av augusti genomfördes syremätningar i Roxen. Resultaten visade på svagt syrestillstånd (Kategori 3). Genomsnittet låg på 4.39 mg/liter, fiskens tillväxt reduceras och sjukdomskänsligheten ökar då syrehalten understiger 6-7 mg/liter.

I sommar har stora mängder smal vattenpest och ruttnande alger påträffats vid de EU-skyddade naturreservaten. Stanken av förruttnelse var avskyvärd och vattnet var helt livlöst. Corren uppmärksammade detta och vi har gjort en framställan till Länsstyrelsen Östergötland att ta itu med detta.

En glad nyhet, Linköpings kommun har beviljat föreningen ekonomiska medel för åtgärder mot kinesisk mellanskarv i Roxen.

Tillsammans med Vretaklosterbygdens Företagarförening har vi skickat in två förslag till Linköpingsförslaget: 1. Cykelväg mellan Berg och Sandvik 2. Gräv ner den planerade VA-ledningen över Roxens botten längs med vägen mellan Berg och Roxenbaden. Mer än 900 personer röstade på våra förslag, det är 9 gånger mer än vad som krävs för att kommunen ska ta upp ett förslag för behandling.

Föreningen har plogat isbanor på Roxen mellan Berg, Sandvik, Ekängen och Härnaviken. Fritt pimpelfiske har erbjudits så länge Roxens is har varit bärig.

Vi har påbörjat diskussioner med bla Länsstyrelsen Östergötland och Tekniska Verken hur strandängarna kan översvämmas på våren vilket är viktigt för såväl fisklek, fågelliv och övrig flora och fauna. 

På den biologiska mångfaldens dag 22 maj presenterades Rädda Roxen för de ledande kommunpolitikerna Lars Viking och Denise Cassel från Linköping och Lars Carlsson från Motala. En båttur till skarvkolonierna i Roxen följdes upp med besök i Malfors Naturreservat och vid vattenkraftsstationerna i Malfors och Nykvarn där det behövs fria fiskvandringsvägar. 

Vi har överklagat Tekniska Verkens tillstånd att dra en vatten-och avloppsledning på Roxens botten mellan Roxenbaden och Berg. Med den tekniska lösning som har föreslagits föreligger allt för stora risker för den skyddade Natur 2000-miljön och föroreningar i en så grund slättsjö som Roxen. Överklagan har tyvärr avslagits men arbetet fortsätter att skydda Roxen.

I samarbete med oss har Upplev tagit fram en informationsfilm om Rädda Roxen och värnandet av det fina gäddfisket. 

I vecka 18 har RFVOF släppt 400 kg lekmogen gös på två olika ställen i Roxen. 

Under veckorna 16–18 genomfördes provtagningar av norsleken i Motala ström och Svartån. För andra året i rad noterades ingen norslek, norsen mycket viktig föda för Roxens fiskar. Det ska inte finnas mellanskarvar på norsens lekplatser när den leker. 

Appen iFiske har numera en funktion för att kunna rapportera skarvförekomst i Roxen i samband med fångstrapportering.

Länsstyrelsen Stockholm tog fram en förvaltningsplan för skarv i Stockholms län, 2020. Vi skickade in ett förslag på förvaltningsplan för mellanskarv till Länsstyrelsen Östergötland och vi avvaktar fortfarande svar på samarbete. Länsstyrelsen Östergötland har gett RF ett femårigt tillstånd för skyddsjakt efter mellanskarv.

Roxen 

Roxen är en del av Motala ström som löper tvärs igenom Östergötland från Vättern till Östersjön. Det är en kulturhistorisk ikon känd för sitt utmärkta fiske, livsnödvändiga dricksvatten och pålitliga vattenkraft i Östergötland. Roxen ä känt för ett fint sportfiske med fisketävlingar liksom friluftsliv, båt- och vattensport, camping och badliv. Bergs slussar är ett av de absolut populäraste turistmålen i Östergötland. Den intilliggande badplatsen är med sitt utmärkta läge nära Linköping mycket välbesökt under fina sommardagar.  Det mångåriga yrkesfisket med sin torgförsäljning i Linköping är klassat som ett riksintresse. Roxen rymmer många fiskarter som tex nors, gädda, abborre, gös, vimma, asp, id, lake, löjor och ål. Dessutom förekommer bäver, utter, spillkråka, kungsfiskare, rödspov, havsörn, fiskgjuse, gråtrut, häger, egretthäger, skäggdopping, forsärla och kärrhök m fl.

 

Fisk- och vattenvårdsprogram 

Strävan efter biologisk mångfald

Biologisk mångfald kan definieras som variationsrikedomen bland levande organismer från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och ekologiska komplex av dessa. Det innefattar mångfalden inom arter, mellan arter och av hela ekosystem.

Den vattenekologiska mångfalden har historiskt sett fått stå tillbaka för starka ekonomiska intressen. Ett känt exempel är utsläpp av avloppsvatten, kväve och fosforläckage och dumpningen av miljöavfall i våra vattendrag och sjöar. Det har också lett till övergödning och spridning av giftiga kemikalier. Detta har medfört obalans i det  vattenekologiska systemet vilket har öppnat upp för invasiva arter som kinesisk mellanskarv, smal vattenpest och vandringsmusslan.

Ett annat exempel är utbyggnaden av vattenkraften i våra vattendrag som har förstört de naturliga habitat och reproduktionsplatserna för fisk och vattenlevande djur, fåglar och växter. Som väl är har EU uppmärksammat detta och försöker komma tillrätta med detta genom sitt vattendirektiv om fria vattenvägar för bla fisk. Ett tredje exempel är sjösänkningar i syfte att vinna odlingsbar mark. De ställde om hela det ekologiska systemet och lyckades inte alla gånger men kan bli en turistattraktion.

När det uppstår allvarliga obalanser i det vattenekologiska systemet försätts den biologiska mångfalden ur spel. Det får effekter på fisksamhället, fågellivet och växtlivet. I slutändan drabbas också människan i form av försämrat dricksvatten, fiske, fågelskådning, bad, rekreation, båtliv och kanaltrafik.

Kamp mot invasiva arter

På kortare sikt har åtgärder prioriterats mot de invasiva arterna mellanskarv och smalbladig vattenpest liksom mot blommande giftalger.

Den kinesiska mellanskarven

Det största hotet mot Roxen utgörs av mellanskarvarna som uppgår till mer än 10 000 fåglar under sommarhalvåret. Hela fisksamhällen går under och vattnet försämras. Det här har pågått under 30 år. Predationen av fisk, huvudsakligen abborre och nors, uppgick till ca 600 ton fisk för 2019 vilket är dubbelt så mycket som Roxen normalt producerar under ett år. Dessutom åderlåts fiskkapitalstocken på ca 300 ton fisk per år vilket gör att hela det vattenekologiska systemet kollapsar. Därutöver släpper skarvarna ut gödsel i sjön motsvarande 10-tals ton med kväve och fosfor per år. Bad- och båtlivet har också blivit lidande, det är bara fågelskådare som beundrar de vita och kala guanoöarna.  Se https://www.youtube.com/watch?v=EtxkNi_RSLU

Länsstyrelsen Östergötland har gett RFVOF tillstånd för skyddsjakt efter 1 000 mellanskarvar och förstörelse av 3 500 ägg per år under en period på fem år. Det är mycket glädjande att Länsstyrelsen Östergötland, som är ansvarig för skarvförvaltningen, har tagit detta steg. Men det finns inga pengar avsatta för skyddsjakten. Det behövs extra resurser för att genomföra det hela på ett tillfredsställande sätt.

Vi tog initiativ till att ta fram ett förslag till lokal förvaltningsplan för skarv i enlighet med riktlinjer från Naturvårdsverket. Planen har sänts till Länsstyrelsen Östergötland som avser att komma ut med en skarvförvaltningsplan för länet. RFVOF ser fram emot detta viktiga samarbete.

Smal vattenpest och blommande alger

Roxen drabbas allt som oftast av omfattande algbildning som kan medföra algförgiftning eller algtoxinförgiftning. Orsaken är det gift som bildas när algerna snabbt förökar sig i vattnet. En grupp giftalger utgörs av cyanobakterier som trivs i näringsrika vatten. Roxen är en utsatt sjö och det finns en risk att den drabbas. Cyanobakterierna avger nervgift, levergift och tarmgift som skapar stora besvär för framförallt barn. Symptomen vid förgiftning är illamående, kräkningar, diarré och eventuellt feber. Den som uppvisar symtom bör kontakta läkare.

Vattenpesten har blivit ett stort gissel i Roxen, den har en hög reproduktionsförmåga och växer snabbt i grunda och näringsrika sjöar. En tät massa av vattenpest hindrar solljuset att tränga ned i vattnet vilket påverkar livsbetingelser för andra växter och förändrar miljön för djurlivet. Övergödningen i ett vattenområde ökar med vattenpesten. Först tas näringsämnen upp ur sedimenten under tillväxten. När växten sedan bryts ner inför vintern frigörs dessa näringsämnen som hamnar i vattnet. En nedbrytning av stora mängder växtmaterial leder till syrebrist.

Täta bestånd av vattenpest ställer till stora problem för båttrafik, fiske och rekreation. Vattenkraftverken har också stora problem när pesten täpper till inflödeskanalerna. På vissa ställen är Roxen täckt av en grön matta och där ser fiskenäten ut som ryamattor när de tas upp. Båthamnen i Linköping har stora problem med vattenpesten förutom att vattennivån är för låg. Ofta fastnar båtar i vattenpesten och det är svårt att ta sig in i och ut ur hamnen.

Det är svårt att förebygga spridningen av vattenpesten och det krävs stora insatser för att få bort den. De metoder som är aktuella är bl a slåtter, täckning, manuellt upptag för rötning eller användning i biogasanläggningar. Linköpings båthamnsförening och kommunen har fått 1 Mkr för bekämpning av vattenpesten. Resultatet har stor betydelse för hur man kan ta sig an pesten i hela Roxen och Motala ström.

Vandringsmusslan

Vandringsmusslan är en främmande art som har funnits i Sverige sedan 1940-talet och har inkommit på fartygsskrov, i barlastvatten och med fåglar. Den kan på vissa platser uppträda i extremt stora bestånd och har de senaste åren har de börjat sprida sig i Roxen med till- och frånflöden och Göta kanal. Vandringsmusslan sitter fast på hårda underlag som sten, träkonstruktioner och på andra musselarter. Vandringsmusslan är vass och utgör ett mycket allvarligt hot mot våra inhemska målar- och dammusslor. Den ställer också till problem för båttrafiken och badande. Har de väl etablerat sig är de mycket svåra att få bort.

Vattendjupet i Roxen och fria vandringsvägar för fisk

Roxen med sitt medeldjup på 4,8 m är numera för grund för båttrafik mm. Sänkningen av den lägsta vattennivån måste stoppas, strandängarna översvämmas inte ordentligt på våren. Det finns en risk att Roxen hamnar i samma situation som i det uppmärksammade fallet med sjön Yxern i Kalmar län. Strandängarna borde kunna översvämmas på vårarna inom ramarna för nuvarande vattendom. Det kan ske utan någon som helst fara för dammar och fördämningar och till minimala kostnader. Syftet är att trygga levande våtmarker bl a för örtrikedomen, fågellivet, gädd-, braxen- och sutareleken.

Bildandet av fria vandringsvägar för fisk förbi vattenkraftverken uppströms och nedströms Roxen är en mycket angelägen fråga. Det är av största vikt att ordna omlöp förbi Malfors och Nykvarn. Nykvarns ekonomiska bidrag till elproduktionen är synnerligen marginellt och kraftverket är ett stor hinder för naturlig fisklek och fiskvandring. Ett bra exempel på vandringsväg för fisk i Linköpings kommun är det exklusiva omlöp som numera finns vid Tekniska Verkens kontor vid Stångån. En öppen och fri strömfåra från ravinen vid Malfors kraftstation ner till Roxens mynning skulle bli en utmärkt lekplats för fisk och ett ett attraktivt och spännande ädelfiske. Det finns flera liknande projekt i världen där man har lyckats återskapa den naturliga strömmen vilket har bidragit till betydande inkomster från fisketurism. 

Det är av yttersta vikt att tappa en ekonomiskt försumbar mängd vatten, ca 1 m³ per sekund, från dammen till kungsfåran i Naturreservatet vid Malfors kraftstation. En temporär lösning med hävert från dammen kommer att fungera utmärkt. Det är nödvändigt för den naturliga reproduktionen av lokal fisk och vandrande fisk i strömmen liksom för övrig fauna och flora. Det ger också besökarna i naturreservatet en uppfattning av begreppet strömmande vatten och hur det påverkar naturreservatets fauna och flora.

Rekonstruktion av lekbottnar, föryngring och stödutsättning av fisk

Vi arbetar med att återställa lekbottnar för naturlig fiskreproduktion i Roxen, Motala Ström och Svartån. Ett exempel är aspen som har börjat leka igen i Svartån. Det genomförs regelmässiga utsättningar av främst gös och ål i Roxen. Vi samarbetar också med Tekniska Verken för transport av 1-2 ton prima Roxenål per år som släpps ut i Stegeborg för att undvika turbinerna i vattenkraftverken på vandringen till Sargassohavet. Ålen måste räddas från turbindöden och ålynglen måste ges möjlighet att komma förbi alla kraftverksdammar och hinder.

Vi har också överklagat Tekniska Verkens tillstånd att dra en vatten-och avloppsledning på Roxens botten mellan Roxenbaden och Berg. Med den föreslagna tekniska lösningen föreligger det allt för stora risker för den skyddade Natura 2000-miljön och föroreningar i en så grund slättsjö som Roxen. Dessutom är det tänkt att den ska gå över gösens lekbottnar. Man har inte undersökt möjligheten att integrera VA-ledningen med den nödvändiga utvecklingen av övrig befintlig infrastruktur till Roxenbaden. Det finns redan ledningar till Flemma. Vårt förslag är att gräva ner ledningen under en barnsäker och naturskön cykelväg utmed landsvägen kompletterad med belysning. Lantmäterimyndigheten kommer att pröva ärendet i mitten av juni.

Provfisken, vattenanalys  och uppföljningar

Vi genomför regelmässiga provfisken i samarbete med Tekniska Verken och kommunerna i Linköping och Norrköping. Det genomförs också e-DNA provtagningar av vattnet för analys, spårning av kemiska ämnen, varav den farliga PFAS-familjen och övergödningen till följd av utsläpp av fosfor och kväve, för uppföljning och åtgärder. Vi har bl a anlitat SLU/Aqua m fl för vetenskapliga studier av fisksamhället och fågellivet i Roxen. Vi har ansökt hos Länsstyrelsen Östergötland och väntar på svar på om att göra Roxen till ett försöksområde för att studera effekter av skarvreglerande åtgärder och effekter på fisksamhället, andra fågelarter och vattenkvaliteten. Intresset för projektet är stort i och utanför Sverige bl a för att Roxen inte hyser säl som stör fiskpredationen.

Övrigt

För övrig information om tex fiskekort, tillgång till båtramper, bad och camping, rökt fisk, guidade turer och färjeverksamhet mellan Berg och Norsholm för vandrare och cyklister längs med kanalen. Se https://roxen.nu  och https://www.ifiske.se

Stöd Rädda Roxen

Det enklaste sättet att stödja oss är att visa hänsyn i naturen och respekt till varandra när du vistas i vår fina miljö. Vi skulle bli mycket glada om du vill ställa upp och hjälpa till i någon av våra fiske- eller vattenvårdande aktiviteter. Se Aktuellt och Senaste Nytt för information, statusrapporter och kommande aktiviteter! Eventuell vinst i föreningen går tillbaka till fisk-och vattenvårdande åtgärder.

 

Swisha ett bidrag till Rädda Roxen märkt RR till: 123 077 7045 

Det går också bra att ge bidrag via https://www.ifiske.se/fiskekort-roxen.htm

 

Samarbetspartners

iFiske, Vattenråden för Övre och Nedre Motala Ström, Svartån-Sommens Vattenråd, Linköpings Kommun, Tekniska Verken, Linköpings Segelsällskap (LSS), Segelsällskapet Roxen (SSR), Linköpings Motorbåtsklubb (LMBK), Linköpings Jolleseglarklubb (LJS), Linköpings Kanotklubb (LKK), Linköpings Båtklubbars Hamnförening (LBH), Upplev, Hultins Sportfiske, Sportfiskarna, Sveriges Fiskevattenägareförbund, Svenska Insjöfiskares Centralförbund, Sydsvenska Yrkesfiskareförbundet, Norrköpings Kommun, Vretaklosterbygdens Företagarförening, Leader Folkungaland, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), SLU/Aqua Uppsala Universitet och Länsstyrelsen Östergötland. 

Publikationer

1. RFVOF. Förslag förvaltningsplan för skarv, 2020
2. RVOF. Skarv i Roxen och Övre Motala Ström, 2019
3. RFVOF. Tjuvfiskare i Roxen, 2016. https://www.youtube.com/watch?v=EtxkNi_RSLU 
4. Boström M, Öhman K. Mellanskarven i Roxen - Förändringar i fisksamhället och melllanskarvens (Phalacrocorax carbo sinensis) föda. Sveriges Lantbruksuniversitet. Aqua reports 2014:10. 
5. Boström M, Öhman K. Mellanskarven i Roxen Förändringar i fisksamhället och mellanskarvens (Phalacrocorax carbo sinensis) föda. https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/aqua/externwebb/sidan-publikationer/aqua-reports-xxxx_xx/aquarapporter/2014/aqua-reports-2014-10.pdf
6. RFVOF med Leader Folkungaland, Länsstyrelsen Östergötland. Fiskevårdsplan Roxen, 2011
7.  Länsstyrelsen Östergötland. Skyddad Natur, EU 1992. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/natur-och-landsbygd/skyddad-natur.html
8. Aktion Rädda Vättern, 2013. http://www.aktionraddavattern.se
9. Vad händer i Vänern? Vänerns Vattenvårdsförbund, 2018. http://extra.lansstyrelsen.se/vanern/SiteCollectionDocuments/sv/Rapporter-publikationer/2018-2020/Rapport.nr107_2018.pdf
10. Landshövdingar vädjar: Rädda Mälaren, 2015. https://www.aktuellhallbarhet.se/miljo/klimat/landshovdingar-vadjar-radda-malaren/
11. Nerikes Allehanda, 2014. Rädda Hjälmaren! https://www.na.se/artikel/uppdraget-radda-hjalmaren
12. Världsnaturfonden. Stoppa övergödningen av vattendrag, sjöar och hav. Rädda Östersjön. https://www.wwf.se/sotvatten/overgodning/
13. Mellanskarven i Roxen Förändringar i fisksamhället och mellanskarvens (Phalacrocorax carbo sinensis) föda
14. https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/aqua/externwebb/sidan-publikationer/aqua-reports-xxxx_xx/aquarapporter/2014/aqua-reports-2014-10.pdf
15. Förvaltningsplan för skarv i Östergötlands län 2022-2027.  https://www.lansstyrelsen.se/download/18.74b418a31817ff11b1129d34/1657030568233/F%C3%B6rvaltninsplan%20Skarv,%20%C3%96sterg%C3%B6tlands%20l%C3%A4n,%20Beslutad.pdf

Media

Länka gärna till vår hemsida på: http://rädda.roxen.nu/